Faktafobi

Oavsett vilken litterär genre ens böcker tillhör, så behöver man allt som oftast göra någon form av research, både före och under tiden man skriver på sitt manus (sitt skönlitterära manus, här pratar jag uteslutande om fiktion). Det kan röra sig om att kolla upp hur en viss plats ser ut, att undersöka juridiska förfaranden, polisarbete eller grotta ner sig i olika ämnen. Dels handlar detta om att kunna skriva trovärdigt, om din protagonist till exempel jobbar som labbtekniker behöver du vara någorlunda insatt i vad detta arbete innebär, dels handlar research om att få uppslag som kan sporra kreativiteten och ge inspiration och färg åt berättelsen. Men brasklappen vad gäller research är följande: de fakta du sedan använder dig av i själva boken, måste tjäna ett syfte och vara relevanta för din historia.

Glöm inte att sålla

När man gör research om ett ämne, kommer man naturligt nog lära sig en hel del saker som man sedan egentligen inte har någon användning för i själva manuset. Det är lätt att falla för frestelsen att stoppa in en massa information och inkludera olika sakuppgifter för att man har blivit fascinerad av det man fått reda på under researcharbetet, eller för att man lagt ner mycket tid på att lära sig något och då känns det som ett slöseri att inte skriva om det när man väl sitter med manuset. Men om researcharbete handlar om att ha ett brett perspektiv och ta in information, handlar själva skrivandet om att vaska fram guldkornen i det du fått lära dig. Om du proppar ditt manus fullt med allt du kan om ett ämne, överöser läsarna med fakta, kommer de snabbt tröttna och drabbas av faktafobi.

Din research ska underbygga boken, inte utgöra själva boken

Du gör research för att ditt manus ska ha en solid stomme som du kan bygga historien kring. Det är denna roll researchen ska spela, det vill säga den bör föra en mestadels undanskymd tillvaro i själva boken. Läsarna är inte intresserad av att få reda på hur mycket du har lärt dig utan nu är det upp till dig att skapa en spännande historia, visserligen med hjälp av det du fått reda på men också en hel del annat såsom karaktärer som utvecklas under resans gång och oväntade vändningar. Om en viss sakuppgift inte tjänar något dramaturgiskt syfte, inte bidrar med något till själva historien, då spelar det ingen roll hur spännande den är i sin egen rätt – den hör inte hemma i ditt manus. Det är detta som ofta kallas ”dödkött” och som man försöker rensa bort under redigeringen. Med andra ord är det alltid själva berättelsen du måste utgå från, din boks värld och karaktärerna som befolkar den. Det är i den änden du behöver börja när du ska sätta dig ner och skriva och ta ställning till det material du fått fram under researchen.

Vill du ha fler skrivtips? Kolla in min guide till att redigera som ett proffs: https://www.marginaledits.com/redigeradinegentextguide

Vill du anlita mig som lektör? Kontakta mig på marginaledits@outlook.com